Stellas första slädtur 080317
   

Efter en ovanligt lång dag på jobbet så kom jag äntligen hem och fick packa ryggsäcken och slänga upp släden på biltaket. Jag kan slå vad om att arbetsdagar som denna - ett par tre minusgrader, klar hög luft och strålande sol - är betydligt mycket längre än åtta timmar! Håller ni inte med?!


När jag packade bilen och fixade släden innan vi for, så övade vi lite "åka-i-slädsäcken-teknik".

Det är DETTA som kallas en äkta SLÄDHUND :-)

   
Det fungerade riktigt bra!
   

Sen var det bara hundarna kvar att packa in. Stella har fått hela buren för sig själv. Hon har varit otroligt duktig att lära sig att åka bil. Mycket tack vare att Östen har skjutsat runt henne lite grand innan hon flyttade till oss. Ingen åksjuka (det räcker med att två i familjen lätt blir åksjuka - nämner inga namn!).

 

   
Mycket bus i denna lilla kropp!
   
Rayon och Chinook fick dra tungt, eftersom jag bromsade hela tiden för att Stella inte skulle komma för långt efter.
   

Och hon sprang, så fort hon kunde! En snabb liten tjej. Kan det vara Greyhound i henne tro?!

 

   

Och så blev det då dags för "skarpt läge" när det gäller slädåkning. En sådan här liten jycke måste kunna åka i slädsäcken för att vi ska kunna åka på längre turer. Det är också bra att öva, ifall hon skulle behöva åka i slädsäcken när hon blir stor.

   
När vi kom ut på första sjön på vår tur, så fick vi se två renar. Rayon och Chinook ökade farten rejält. Om ni tittar riktigt noooga precis i kanten av träden, så kan ni kanske se två prickar - det är renarna. Som vanligt hade jag kameran redo (läs "som vanligt hade jag INTE kameran redo!").
   
Ja, bättre än såhär blev det inte, men det ÄR två renar!
   

Draghundar!

Stella får lära sig att springa bland linorna och framför släden.

   
 
   

... och så stannade vi för att fika. Följande bilder talar väl för sig själva ...

Ni som känner oss, vet vad jag brukar berätta om en viss vit tik, som är väldigt "speciell" (dvs enormt påfrestande ibland, ganska ofta!)

   
 
   
 
   
 
   

Stilla lugnt och rofyllt. Inte ett ljud hörs.

... förutom när jag ryter "CHINOOOK &%?&#¤!!!". När hon trasslar in sig på det här viset börjar hon nämligen att tugga på selen.

Det är inte så stor risk att vi någonsin får se några vilda djur (renar räknas väl till tamdjur va? Eller så var dom två vi såg döva!)

   
Stella upptäckte att det är ganska skönt att kura ihop sig i mattes knä. Mysigt!
   
Matsäcken. Varm choklad och korvmacka.
   
När vi fikat klart så for vi tillbaka mot bilen. Stella fick sitta i slädsäcken nästan hela vägen tillbaka.
   
Till slut satte hon sig och lutade huvudet mot kanten på slädsäcken. Hon var helt suveränt duktig!
   
Väl hemma väntade välförtjänt middag. Namnam!
   
Och jag som trodde att Stella skulle bli trött och lägga sig att sova ...
   
"Tråk-matte, måste du sitta vi datorn"?
   
"Du kan väl busa med mig istället?"
   
Kul att ligga på ryggstödet på soffan och kika ner på sur-tanten Chinook! (Det är Chinooks öron som sticker upp i nederkanten på bilden)
   
Bus i soffan.